Schackmatt

Jag är nu inne på min åttonde vecka som hemmapappa. För några dagar sedan så blev jag osäker på vilken veckodag det var. Det borde vara ett tecken på att man kommit in i vardagslunken. Vi börjar få lite rutin i vardagen, Ville och jag. Eller så är det kanske bara vad jag hoppas på. Ett ordnat kaos är nog närmare sanningen.

Ville blev nyligen sex månader gammal. Tidigare har vi låtit honom äta när han är hungrig (så generöst!), sova när han är trött och så vidare. Han har härjat som han har velat. Nu försöker vi få lite styrsel på saker och ting. Främst kämpar vi på när det gäller sovvanorna. Det slog mig att strategin inte är helt olik den i schack. Det gäller att vara proaktiv och ligga flera drag i förväg för att vinna. Viktigt är att kunna improvisera och att läsa motståndaren. När sömntåget är på gång att rulla, så gäller det att vara kvick. En rörelse mot ansiktet. Om man är observant så kanske man ser små tecken på trötthet, och kan utnyttja det till sin fördel. Det är så oerhört mycket enklare att lägga honom och få honom att sova, om man gör det innan han blir övertrött. Ibland tänker jag att insomningstabletter i vällingen skulle kunna vara en hjälp på traven. Jag har även tänkt att Hanna (min fru, tillika blivande apotekare) borde kunna koka ihop någon dräpare till godnattvälling. Helst en variant med dokumenterad effekt. Ni förstår säkert vad jag menar. Men för att bli lite mer verklighetsnära så ska man inte underskatta effekten av en rofylld godnattvisa i kombination med gammal hederlig buffning.

Nu sover han gott i sin spjälsäng. Själv sitter jag och läser tester av olika babyvakter. Allt för att vara proaktiv. En babyvakt kommer bli mitt nästa vapen i sömnkampen. Jag flyttar fram springaren, lillkungen sover och får se sig slagen denna gång, schackmatt godnatt!